Mitt 2016

      För att summera året som gått på ett kort och enkelt sätt - bebisbubbla, lekträffar och ännu mera bebis.
Men ja, nu är hon snarare ett barn än en bebis eftersom hon sitter här bredvid mig och vill knappa på tangenterna. Så jag tänkte att jag låter henne skriva en rad eller två; 
ffrfr  åäääääääääääääääät 'äåöä7 ofkcv,c,c,cxäplmmm  m   
Jag kan inte ens föreställa mig hur liten hon faktiskt var för ett år sedan, kröp inte, satt inte, pratade inte, åt bara flaska. Idag springer hon, pratar och äter det som bjuds. Ja, om man har tur då, det är en kräsen och bestämd dam och maten har vi haft mycket strul med när det gäller henne. Så att skriva att hon äter det som bjuds var en överdrift. Men hon äter i alla fall, ibland, om hon har tid. 
Helst makaroner och rå falukorv eller blodpudding... nyttig mat det där! ;-) 
 
      Vi har haft turen att fått träffa och fortsätta träffa våra fina mamma/bebis-kompisar. 
Alla lekträffar hemma hos någon eller på lekland, Vilma (och jag såklart) älskar det! 
En fröken med mycket energi och som inte gärna sitter still om hon inte måste. Men då sitter hon inte heller still. 
 
En tur till västkusten och en sväng till Mallorca hann vi med under sommaren, två nya barnvagnar och oändligt mycket nya leksaker och kläder till en växande liten dam. 
 
 
      Snart väntar inskolning på förskolan och tillbaka till arbetet för min del. 
Då kan vi verkligen bocka av bebis-stadiet, lite vemodigt men det händer ju alla förr eller senare... haha! 
Tyvärr. 
Önskar att hon föralltid skule vara såhär liten, oskyldig och oförstörd av vår gryma värld. 
Vill bara ge henne allt gott här i livet och ibland är det jobbigt att ens tänka på hur vår omvärld kommer se ut när hon blivit 18 och ''ska ta hand om sig själv''. Inte för att jag började med det när jag var 18, inte nu heller för den delen och jag är 25... 
 
Jag hade ju bara tänkt skriva ett par sammanfattande meningar om det gångna året såhär klockan sju på nyårsaftonsmorgonen.
Efter ett par koppar kaffe, spya i barnstolen pga. slem i halsen och en nu trött Vilma som ska sova middag (ja, innan klockan åtta, så går det när man vaknar klockan fem) så blir man nog människa tillslut ändå. 
 
 
 
0 kommentarer